Att ta hand om andras gåvor för att hjälpa utsatta är ett förtroendeuppdrag. Det är viktigt att pengar som ges går till personer som verkligen behöver dem och där de kommer utgöra en positiv förändring för individen och familjen. Att ge, men inte så mycket att det passiverar, är en konstart som inte är helt enkel att bemästra. Möt Attila Toth, vår landsansvarige i Rumänien, som berättar om hur fadderrådet arbetar för att stödja utsatta människor.
I varje land där HTLI arbetar finns ett fadderråd som ansvarar för det lokala arbetet. Det är män och kvinnor vi från huvudkontoret i Sverige hyser stort förtroende för och som visat sig trovärdiga vad gäller ekonomi etc. Varje land har sin speciella situation, men grundläggande är att fadderrådet ska bestå av minst tre personer.
Väletablerat faderarbete i Rumänien
I Rumänien har HTLI sedan länge ett väletablerat och relativt omfattande fadderrarbete. Här finns även en egen systerorganisation till HTLI – Help To Life Rumania (HTLR), som även driver dagcentret Tabita, vilken HTLI är huvudsponsor för. Landsvansvarig i Rumänien är Attila Tooth, som tillsammans med styrelse och övriga medarbetare ansvarar för fadderarbetet och dagcentret Tabita.
Så väljs de familjer som får hjälp
– När en familj läggs in i HTLI:s faddersystem, börjar det med att vi blir kontaktade av någon som hört om familjen och deras behov, alternativt träffat dem eller känner dem mer personligt, berättar Attila.
– Denna person blir inbjuden till fadderrådet, för att berätta om familjens situation och behov.
Efter redovisningen beslutar fadderrådet om man ska besöka om peresonen kan bli en eventuell gåvomottagare. Därefter besöker man familjen för att få en klarare bild av dennes situation, innan beslut om ett möjligt stöd.
– Vi besöker alltid familjen för att, med eller utan kontaktpersonen, skapa oss en bild av familjen och deras liv; hur deras situation är och vad orsaken är till deras ekonomiska problem etc, berättar Attila, som även själv är delaktiga i detta arbete.
– I samband med besöket berättar vi om HTLI som organisation och en eventuell möjlighet till månatlig hjälp. Vi talar om under vilka förutsättningar de kan få hjälp – exempelvis kravet på att barn i skolåldern faktiskt går i skolan.
Efter eller i samband med besöket tar fadderrådet beslut kring om familjen ska få bidrag eller inte.
– Vi gör en gör en liten presentation av familjen, samt tar några bilder på dem innan de läggs in på HTLI:s Aidtrack-system, för att ställas på kö för fadderstöd, förklarar Attila processen.
Väl i fadderprogrammet en ”servant” hand om arbetet med att kontinuerligt möter familjerna. Dessa kan vara en del av fadderrådet, men även vara personer som har just enskilt denna uppgift.
– Dessa servents uppgift är att skapa en relation med familjen, dela ut sponsorgåvan varje månad och följa upp familjen/individen, berättar Attila.
Vill inte ses som ett socialbidrag
I Rumänien, liksom i alla HTLI:s fadderländer, är det primärt barnen i familjen fadderbidraget är kopplat till. Det finns dock även andra situationer, där exempelvis äldre och handikappade får del av stöd för att underlätta deras livssituation. Storleken på stödet varierar från land till land, samt även till viss del mellan olika personer och behov.
– Tanken är att HTLI faddergåva inte ska ses som ett socialbidrag, utan som en stödjande livshjälp för familjen, poängterar Attila och fortsätter:
– Det är viktigt för oss att mottagaren förstår att hjälpen inte är en stor summa pengar och att den även kommer det att upphöra så småningom. Vi vill nämligen inte inte göra föräldrarnas jobb, utan uppmana dem själva att göra vad de kan för att tjäna pengar till familjen. Ibland är den mat de får från HTLI dock det enda det har på bordet just då.
Skolgång krävs och studier uppmuntras
Det finns alltid ett krav på att barnen, i de familjer som får stöd, går i skolan. Detta för att både hjälpa i nuet, men även samtidigt ge en drivkraft till utbildning. På grund av den rumänska lagens utformning ges den mesta sponsringen i form av matgåvor, utom för studenter, vilka får stöd i form av pengar. Dessa får även ett högre fadderbidrag – allt för att uppmuntra och underlätta att utbildning.
– Tanken med den hjälp barnfamiljer får är att underlätta livet för dem, men inte så till den grad att det blir pacificerande. Att barnen går i skolan och – så småningom – lär sig ett yrke eller går på universitet är det som verkligen förändrar deras livssituation i längden, betonar Attila.
Text: Berith Nilsson
Foto: Berith Nilsson och Privat